Wohoo! Jag klarade det. Igen. Trots trötta ben och att jag egentligen inte hade nån större cykellust just idag. Drygt 5 mil i idyllen på Värmdö och Ingarö blev det. Åkte ända ut till Björkvik, mitt ute i ingenstans bland skog och vatten, nånstans ute på Björnö…stannade där för att kolla på mobilen vart jag var och hur jag låg till, men till min stora fasa hade batteriet dött. TACK OCH LOV säger jag för Gainomax mellanmål som jag hade med mig, så jag kunde samla mig och försöka hitta runt via Mörtviken! Puh. Nästa gång ska mobilen vara laddad ordentligt. Blev alltså inga fina bilder denna gång, men lyckades mäta upp rutten på cykla.se. Tog mig hem efter en runda på 2 h och 15 minuter – backigt som fasen och motvind som alltid. Jag inbillar mig att dessa backar och vinden kommer hjälpa mig under Vätternrundan. Man kan ju alltid hoppas.
Med möra ben, men skön ”jag-känner-mig-stolt”-känsla i kroppen är det dags för jobb! 
Tuff tur, du orkar, kanon!!!
Jag ska ge dig en present – solskyddskräm för ansiktet,
så här kan du ju inte hålla på……….